Kina: Om det här är neokolonialism, låt den komma

Journalisten och evenemangskolumnistem Zhang Wen skriver om USA:s nuvarande ambassadör i Kina, Gary Locke, och hans popularitet bland kinesiska nätanvändare efter sådana exotiska beteenden som att köpa sitt eget kaffe och flyga ekonomiklass.

Zhang börjar med CCTV-värden Rui Chenggangs försök att förnedra Locke tidigare den här månaden vid ett möte i Davos men försöker ta sig an synen, även populär på nätet, att Lockes soft power är en noga genomtänkt plan:

近日网上热传“警惕骆家辉带来的美国‘新殖民主义’”一文,读之令人有时光倒流之感,其观点、用词之陈旧,堪比冷战时期共产主义阵营的论调,充满了对美国的敌意。

作者完全无视世界合作和发展的大趋势,完全无视中美经济互利共赢的基调,整篇文章从政治、经济、军事和宗教等多个角度痛批美国的“狼子野心”,称美国将会把地球变成“一个弱肉强食的动物世界”。

我一点不奇怪于作者观点的陈旧,像他这样的人在当下还不少见,头脑并未随着时代的发展而发展,似乎还停留在冷战时代。我以为这源于对世界的隔膜,显而易见,作者对世界、对美国所知甚少,却任凭敌意在头脑中起风暴。

En uppsats som varnar för att Gary Locke för med sig amerikansk ’neokolonialism’ till Kina har cirkulerat på internet de senaste dagarna. När man läser den får man känslan att tiden går baklänges, och de föråldrade synsätt och uttryck som används kommer från kommunistlägret under kalla kriget, full av fientlighet mot USA.

Författaren bortser ifrån trenden med samarbete mellan stater världen över och den ekonomiska win-win-situationen mellan Kina och USA. Artikeln föraktar USA:s ”blodtörstiga amitioner” i allt från politik, ekonomi, militära affärer och religion och hävdar att USA kommer att förvandla världen till ett ”djurens rike där djungelns lag härskar”.

Jag förvånas inte över det föråldrade synsätt som författaren har, många sådana människor kan fortfarande hittas i Kina, med hjärnor som inte kunnat hålla takten och slutat växa någonstans runt kalla kriget. Jag tror att sådant tänkande kommer från isolering från världen, och det är lätt att märka att författaren vet väldigt lite om världen och USA. Trots detta har han dock lyckats fylla sitt huvud med vrede.

Foto av Locke (uppe) och Rui från Weibo-användare Cheng Zhongshan.

作者认为骆家辉出任美国驻华大使,潜藏着“美国以华治华、煽动中国政治动乱的卑鄙用心”。作者还把骆家辉的轻车简从等同于早年共产党人的“不摆架子不讲排场”。作者进一步说骆家辉此举并非是为了给现在的中国官员们上课,而是“为美国收揽赢得中国的民心强化中国民众崇洋媚外的奴性,进而召集民意以壮大美国在中国的支持力量,借以分化中国断裂甚至碎裂的意识形态”。

单此一段,就足以证明作者根本就不了解美国的国情,而在那里擅自臆断。骆家辉在刚刚接受财新传媒专访时称,他对自己在中国普通民众中掀起的这股超人气有些意外。“我并未意识到有人在拍摄我和我女儿(在西雅图星巴克独自买咖啡)。实际上,你会发现大多数的美国政府官员都很随意,同时我个人也非常享受自己干活的乐趣,这是我的风格”。

Författaren ser utnämnandet av Locke till att bli USA:s ambassadör som ett lurigt försök att använda ’kineser mot Kina, med motivet att framkalla kaos i kinesisk politik’. Författaren jämställer det faktum att Locke reser utan ett följe som en motsvarighet till de tidiga kommunisternas syn att man inte skulle lägga sig till med för mycket utsvävningar. Författaren hävdar sedan att Lockes handlingar inte fungerar som exempel för kinesiska ämbetsmän utan snarare för att ”vinna över kineser till amerikanernas sida och stärka deras kryperi för alla utländska ting för att sedan få allmänheten att stödja USA i Kina, dela Kina och störta dess ideologi”.

Det här uttalandet visar att författaren saknar rudimentär förståelse för det amerikanska folket. Därifrån går han vidare till att dra förhastade slutsatser. I en intervju med Caixin Media nyligen så sa Locke att han var förvånad över hur populär han blivit med kinesiska medborgare. ”Jag insåg inte att någon tog ett foto av mig och min dotter (när han beställde kaffe på Starbucks i Seattle). Man kan se många amerikanska ämbetsmän som agerar lika fritt, och själv gillar jag att göra saker på egen hand, det är min stil.”

骆家辉也对最近关于乘坐商务舱出席大连夏季达沃斯会议做了一番解释,“美国政府的规定是如果飞行旅程超过12小时,并且议程安排在着落后几小时或者次日,那么才允许乘坐商务舱。我在担任商务部长的时候,一般都是乘坐商业航班和经济舱。”
也就是说,骆家辉并非故意,更非“作秀”,上述种种“平民”之举乃是本色出演,是在美国政治体制下一个官员的应尽本分。倘不如此,反而是有问题了。试想,骆家辉敢和中国官员那样出行时警车开道,前呼后拥吗?如果那样,美国民众一定不会“放”过他,等待他的估计就是下课,回家“种红薯”了。

美国大使的本分之举,却被解读成“标志着信息时代新式殖民主义的高潮,标志着中美在意识形态层面冲突的全面爆发”。世界还有比这更荒诞的事情么?

这当然是无知的表现,更是心虚、不自信的表现。不管“新殖民”还是“旧殖民”,都是强势一方“侵略”弱势。实际上,作者是从另外一面承认了美国文化、价值观的强大,承认了我方的羸弱。如果不弱,还怕什么被“殖民”?

Locke förklarade även varför han inte flög första klass till World Economic Forums möte i Davos tidigare den här månaden: ”USA:s regel för offentliganställda är att om flyget tar mindre än 12 timmar eller bokas i sista minuten eller för nästkommande dag så kan du flyga första klass. När jag var handelsminister satt jag oftast i första eller ekonomiklass.”

Locke hade alltså inga fientliga avsikter, och ville inte föreställa sig. Det som författaren ansåg vara skådespeleri är bara de regler som amerikanska ämbetsmän måste följa. De som inte gör det får problem. Tänk på saken, skulle Locke våga göra som kinesiska ämbetsmän gör: låta polisen rensa gatorna och dra ut folkmassor för att hurra för deras ankomst? Den amerikanska allmänheten skulle aldrig acceptera det, och jag tror att om han gjorde det skulle han få sparken och få åka hem och sköta trädgården.

En amerikansk ambassadör gör bara sitt jobb, men det tolkas ändå som en symbol för “neokolonialism i informationsåldern, och en kollision mellan Kina och USA i den ideologiska sfären”. Finns det något mer absurt?

Det här är förstås bara resultatet av oförstånd, men ännu mer av skuld och brist på förtroende. Det skulle kunna vara neokolonialism eller gammal kolonialism, hur som helst så är det den starkare sidan som våldför sig på den svagare sidan. Men faktum är att författaren också erkänner styrkan med den amerikanska kulturen och de amerikanska värdena, och vår svaghet. Om vi inte var svagare, varför skulle vi behöva oroa oss för att bli ”kolonierade”?

[…]

令我欣慰也不意外的是,对于骆家辉所代表的美国“新殖民主义”,不少中国网民的反应是:不介意。有人甚至表示“热烈欢迎”。群众的眼睛真是越来越雪亮了,老套的意识形态和冷战思维越来越没有市场了。

Jag finner tröst i och är inte förvånad över att många kinesiska nätanvändare ger följande svar på USA:s ”neokolonialism”: “Det gör inget.” Vissa har till och med sagt att de välkomnar den. Folk ser saker och ting mer klart, och föråldrade ideologiskt kalla kriget-tänkande blir mer och mer impopulärt.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.