[Alla länkar går till engelskspråkiga sidor om inte annat anges.]

Tänk dig om legendariska ledare som ärkebiskop Desmond Tutu [sv] använde den makt som utgörs av bloggar, YouTube, Facebook och Twitter för att förmedla sina idéer, sitt inflytande och sina erfarenheter. Nej, vänta. Tänk dig inte. Besök TheElders.org och upplev det själv.

“The Elders” (“De äldste”) är en “oberoende grupp av världsledare som arbetar för fred och mänskliga rättigheter” som grundades år 2007 av Nelson Mandela. Ibland medlemmar finns världsledare som Fernando Cardoso, Brasiliens före detta president, Mary Robinson, Irlands första kvinnliga president och FN:s före detta högkommissarie för mänskliga rättigheter, Gro Brundtland , Norges första kvinnliga statsminister, Martti Ahtisaari, Finlands före detta president and Nobels fredspristagaren Jimmy Carter USA:s före detta president, samt många fler.

Till skillnad från många andra grupper som, på sina egna sätt, arbetar med samma syfte runt om i världen, så tycks den här gruppen vilja ge sig ut på gatorna för att sprida sitt budskap. Det vill säga, de virtuella gator som finns på “World Wide Web”.

De har sökt kontakt med bloggare över hela världen för att involvera så många som möjligt i konversationen. Marija Bingulac, en bloggare på EnvironmentalGovernance.org, påpekar:

Gruppen med tio medlemmar består av oberoende ledare som inte innehar några offentliga ämbeten och inte är officiellt bundna till någon regering eller politisk dagordning. “The Elders” har ett sedan tidigare etablerat förhållande till den internationella gemenskapen byggt på integritet och ledarskap. De arbetar med att skapa bestående fred och att förbättra mänskliga rättigheter. “Elders+Youngers” (“Äldre+Yngre”) är ett offentligt forum som välkomnar medverkan utifrån.

The Elders + The Youngers ("De äldre + de yngre")

Med anledning av Rio+20 [en], som förväntas bli Förenta nationernas största konferens genom tiderna, från 20 till 22 juni 2012, så har “The Elders” bjudit in flera “Youngers” (Yngre) för att bidra till att stödja och föra fram deras insatser.

I en diskussion med titeln “Är hållbar utveckling en lyx som vi inte har råd med?” på bloggen “The Elders” ställer Desmond Tutu en intressant fråga angående globala lösningar för hållbar utveckling:

De stora utmaningar som vi alla står inför är tydliga: fattigdom tär på vår sociala struktur; våra försvagade ekosystem; det väldokumenterade hotet om klimatförändring… Och ändå har så många av våra ledare en tendens att sätta dessa utmaningar längst ner på dagordningen…

Min fråga är egentligen hur det kommer sig att våra ledare inte tänker mer som du själv?

I den här serien online-diskussioner verkar “The Elders” inte rädda att ställa de verkliga frågor som världen står inför idag, hela 20 år efter att begreppet ‘hållbar utveckling’ introducerades för den stora massan. Gro Brundtland understryker i en diskussion:

I år borde vi fira Rio-konferensens 20-årsjubileum – och det är nu sju miljarder människor som samexisterar på vår ömtåliga planet, av vilka många lider farlig brist på mat, vatten och grundläggande ekonomisk trygghet.

I ett annat inlägg säger Desmond Tutu:

Många av er minns den första Rio-konferensen för precis 20 år sedan, när en ny idé, ‘hållbar utveckling’, ekade över världen…

Sedan dess har dessvärre alltför lite förändrats…

Vi vill se till att de framtida generationernas stämmor – de som kommer att ärva den här planeten – och alla världsmedborgare hörs klart och tydligt.

Som följd på meddelandet uppges han på många bloggar ha sagt till “The Youngers” (De yngre): “Ni måste lyckas där vi inte räckte till.”

De unga motparterna, som är valda av ledargruppen och som är från Nigeria, Kina, Sverige och Brasilien drar sig inte heller för att ställa djärva frågor.

En av “The Youngers”, Pedro Telles från Brasilien, började en diskussion på sajten genom att ställa frågan “Människor, vinst och miljö – kan vi balansera dem alla?”:

Jag tror att vi bara kan nå verklig ekonomisk framgång när vi har en ekonomi med syfte att tjäna folket och bevara miljön, och inte tvärtom…

Vi behöver någonting nytt. Och hållbar utveckling verkar inte bara vara målet, utan även vägen för att komma dit.

Gro Brundtland svarar på Pedros fråga genom att hänvisa till sina erfarenheter från en FN-kommission hon ledde i slutet av 1980-talet och säger:

Jag skulle speciellt vilja ta upp en av dina punkter, den där du frågar på vilket sätt de olika sektorerna inte lyckas ge resultat. Det är precis rätt fråga att ställa, för du kräver redan att vi ska tänka på varje enskild del av samhället. Sådant tänkande är fortfarande alltför sällsynt, och där finns givetvis lösningen på den balansakt du beskriver.

De kallar sig The Elders and The Youngers (“De äldre och de yngre”), som ett gäng intergalaktiska superhjältar utsända för att bringa hållbar utveckling för att befria planeten.

Så nästa gång du får lust att chatta om världsfrågor med Nobels fredspristagare, före detta presidenter och liknande, skriv en rad i en av deras diskussioner. Eller ännu hellre, ta del i “The Youngers” ansträngningar för att lyckas där våra äldste inte gjorde det.