[Alla länkar går till engelskspråkiga sidor om inte annat anges.]

Den fängslade etiopiske dissidentbloggaren och journalisten Eskinder Nega har vunnit amerikanska PEN:s PEN/Barbara Goldsmith Freedom to Write-pris för hans strävan för yttrandefrihet i en ytterst fientlig mediamiljö. Eskinder Nega riskerar för närvarande att dömas till döden.

Då hon mottog priset å hans vägnar betonade hans fru, Serkalem Fasil, även hon en journalist som suttit fängslad, hur situationen för Etiopiens fria press blir allt sämre. Hon sa:

Jag mottar det här priset å Eskinder Negas vägnar vid en tidpunkt då yttrandefriheten och pressfriheten är som sämst i Etiopien.  Om det var Eskinder som stod här skulle han inte bara motta det här priset som en personlig hedersbetygelse, utan även i egenskap av representant för alla de etiopiska journalister som idag kämpar under förvärrade förhållanden: De som gått i exil under åren… de som sitter i fängelse och som han nu vistas med.

Etiopiske bloggaren och journalisten Eskinder Nega. Foto ifrån FreeEskinderNega.com

Etiopiska bloggare och nätmedborgare på sociala nätverkssidor gratulerade samtliga etiopiska journalister och bloggare omedelbart efter att nyheten kungjordes på BBC och andra webbplatser. De tog också tillfället i akt att rikta uppmärksamheten mot den försämrade situationen inom det etiopiska medialandskapet.

Addis Ababa-baserade bloggaren Abel Wabellaa skrev:

Jätteupprymd!!! eftersom (https://www.facebook.com/pages/I-am-Eskinder-Nega/236369699747226) “jag är Eskinder Nega” eller hur  Zelalem, BefeQadu och Jomanex?

En annan bloggare bosatt i Addis Ababa delade en artikel skriven av Al Mariam Zelalem på sin vägg:

Eskinder är en särskild sorts hjälte. Han är en hjälte som kämpar med enbart idéer och sanning som vapen. Han dräper lögner med sanningens svärd. Han förföljer onda idéer med goda. Beväpnad med endast en penna kämpar Eskinder mot förtvivlan med hopp, mot rädsla med mod, mot arrogans med ödmjukhet, mot intolerans med fördragsamhet, mot förtryck med uthållighet, mot tvivel med tilltro och mot grymhet med medlidande. Mest av allt säger Eskinder sanningen till dem vid makten och de som begår övergrepp i maktens namn, som missbrukar, överanvänder och har korrumperats av den.

Ja, det är därför “vi alla är Eskinder Nega”.

Endalk förklarade varför Eskinder Nega förtjänade “Freedom to Write”-priset och reflekterade över Etiopiens media:

Faktum är att Eskinder inte är det enda ljuset i den moderna, etiopiska journalismens mörker; mina favoriter ibland Addis Negers ståndaktiga journalister – Dawit Kebede, Wubeshet Taye och naturligtvis Reyot Alemu – förtjänar alla erkännande för sina modiga försök att utgöra alternativa röster inom etiopisk media. Men Eskinder är en högst anmärkningsvärd symbol för yttrandefrihet. Under en period då många journalister inte lyckades motstå enorma påtryckningar från en mängd intressegrupper, både ekonomiskt och politiskt, stod Eskinder i en klass för sig själv: en fullständigt professionell journalist som uppfört sig väl och inte sett exil eller tystnad som en utväg.

Mesfin Negash, en journalist i exil som i sin frånvaro också anklagats för terrorism, skrev:

Eskinder Nega håller alltmer på att bli det etiopiska förtryckets mänskliga ansikte, liksom Birtukan Mideksa var det innan hon släpptes. Det första namn man hör i en diskussion om Etiopien är ESKINDER, oavsett om det sägs ibland donationsgivare eller diplomater eller förespråkare för mänskliga rättigheter. Det är en ständig påminnelse för MZ!

Berihun Mekonnen håller dock inte med om Mesfins observationer:

Jag hyser all respekt och uppskattning för ni har gjort (och fortfarande gör) i förhållande till journalism och kritiska resonemang, men jag tror att det ligger ett problem i att bygga upp en sorts kult kring en individ. Då Siye Abriha släpptes ur fängelset gav er tidning Addis Neger (Åh Gud! Jag saknade den verkligen!) honom en oförtjänad möjlighet att rentvå sitt namn och sina handlingar. Jag känner att er tidning hjälpt honom “rengöra” sitt namn och återuppbygga sig själv som person. Återigen, då Birtukan hamnade i fängelse skrev ni om henne upprepade gånger, som om hon inte var en oppositionspolitiker som haft en politisk dispyt med en förtryckande regering, utan en Jeanne d'Arc-figur som kämpar för sanning och nationens frihet. Och nu gör ni samma sak med Eskindir! Jag förnekar inte att regeringen är repressiv, men vi får inte glömma vad dessa människor gör. Tror ni verkligen att Eskindir bara gjorde ett journalistjobb? Enligt vad jag förstår är han djärv och modig, men mycket har också sagts om anknytningar mellan honom och ”illegala” politiker och politiska åsikter! Jag försöker säga att vi också måste se och prata om vad ”andra” har gjort för att uppröra regeringen snarare än att hela tiden bara prata om en regering som inte tar hänsyn.

Över tio journalister har fängslats i Etiopien sedan juni 2011. Committee to Protect Journalists rapporterar att ungefär 25% av samtliga afrikanska journalister som lever i exil är ifrån Etiopien, vilket gör landet till världens största fiende till yttrandefrihetens största drivkrafter: journalister, bloggare och politiska dissidenter.

Den etiopiska regeringen har utvidgat sina censuraktiviteter på webben sedan september 2011.