Wales firar den nationella Eisteddfod-festivalen, med digitala inslag

Detta inlägg är del av Global Voices specialbevakning av Det walesiska språket och digitala medier [en] i samarbete med Hacio'r Iaith [en].

I förra veckan var världens ögon riktade mot Storbritannien medan de olympiska spelen i London försåg oss alla med idrottsdrama av högsta klass, men inte många visste ytterligare ett tävlingsevenemang av stor nationell betydelse samtidigt ägde rum i Wales. Ett evenemang, som för många i Wales var viktigare än OS den veckan.

Evenemanget var Wales nationella Eisteddfod [sv], en av Wales största kulturfestivaler. Faktum är att den påstås vara Europas största kulturfestival [en]. Över 130.000 människor passerade genom grindarna på denna flyttbara festival, som som detta år hölls i Llandw, i södra Wales. Festivalen fokuserar till största delen på tävlingar i poesi, sång och litteratur, but men inkluderar även popmusik, performance, dans, vetenskap och konst.

The National Eisteddfod of Wales. Image by: Iestyn Hughes (CC-BY-SA).

Wales nationella festival Eisteddfod. Bild av: Iestyn Hughes (CC-BY-SA).

Unik festival

Det som gör den här festivalen unik är att den är en av ytterst få festivaler som har det kymriska språket [en] som huvudspråk för samtliga aktiviteter. Många andra kulturevenemang i Wales har kymrisktalande deltagare eller hålls huvudsakligen på kymriska, men Eisteddfod har en regel som säger att ingen offentlig aktivitet på maes, Eisteddfodfältet, får äga rum på något annat språk än kymriska.

En del ser kanske detta som en sluten, intolerant attityd mot språkanvändning; när allt kommer omkring har alla språk en trasslig samexistens. Men många kymrisktalande upplever detta som en lingvistisk frigörelse. Under en av årets veckor används kymriska i alla sammanhang.

Folk tvekar inte att bedriva affärsverksamhet på kymriska. Det ses inga tecken på den vanliga blygheten inför att hälsa på en främling på kymriska först, innan engelskan,  i händelse av att de inte talar språket. Det fungerar nästan som ett kollektivt, psykologiskt “lyft”, en uppladdningsplats för det sociolingvistiska batteriet, för de som talar detta minoritetsspråk med engelskan som en oundviklig del av vardagen.

Denna YouTube-video visar en dag på Eisteddfod skildrad av två unga journalister på det kymriska ungdomstidningen Clic Online / Wicid.tv:

Kymrisk språkkultur online

Participant at the Eisteddfod. Image by nwdls on Flickr ().

Deltagare vid Eisteddfod. Bild av nwdls på Flickr ().

För första gången var en av beståndsdelarna i detta års hyllning av kymrisk kultur ett experiment där digitala samhällsmedier  besökte festivalens maes och användningen av kymrisk webbteknologi förespråkades.

Hacio'r Iaith [en], ett samarbete mellan webbentusiaster, digitala innehållsskapare, hackare och nördar, organiserade en vecka fylld med sessioner med syfte att sätta den kymriska språkwebben i festivalens centrum.

Sessionerna omfattade såväl privatlektioner i sociala medier, som användningen av det kymriska Wikipedia [ky] och studiecirklar i kodskrivning. Som en röd tråd igenom veckans evenemang fungerade den “lokala” webbaserade nyhetssidan Blogwyr Bro [ky], som gav möjlighet för bloggare att skriva inlägg eller ladda upp videor och bilder.

Walesiska medier och regionala regeringsmedlemmar diskuterar en digital framtid för Eisteddfod

Detta experiment verkade ligga rätt i tiden, eftersom den walesiska utbildnings- och kulturministern Leighton Andrews tillkännagav att han planerade att utöka finansieringen av Eisteddfod om festivalen var villig att modernisera sig genom användning av ny teknologi. Det var dock oklart för många som besökte Hacio'r Iaith-tältet om denna “modernisering” även inbegrep en större användning av engelska under Eisteddfod med syfte att öka antalet festivalbesökare.

Hacio'r Iaith's video workshop at the Eisteddfod. Image by nwdls on Flickr (CC BY-NC-SA 2.0)).

Hacio'r Iaiths videostudiecirkel på Eisteddfod. Bild av nwdls på Flickr (CC BY-NC-SA 2.0)).

Rhodri Talfan Davies, direktör för BBC Cymru Wales [ky], gav ett tal där han noterade att hans instutition stod inför “utmaningen” att nå kymrisktalande i en miljö fylld av diverse digitala plattformar, men att deras mål var att nå ut till 50.000 kymrisktalande innan år 2015.

En del kommentarer online [ky] har dock uttryckt tvivel inför detta åtagande, eftersom det kommit efter att BBC skurit ner på sina onlinetjänster och sin personal inom det kymriska språket, exempelvis inom rapporteringen av sport.

Den kymriskspråkiga kanalen S4C [ky] slöt sig också till denna kymriska, digitala tidsanda genom att lansera en ny digital fond [en] som ska finansiera nya interaktiva tjänster och produkter, såsom appar och webbaserade videoserier. I det fallet finns det åtminstone kapital bakom orden vilket erbjuder ett sätt, i alla fall kortsiktigt, att förbättra det kymriska språkets användning online genom investering i innehåll.

Tradition och teknologi i perfekt harmoni?

Så var experimentet med att föra webbbaserade samhällsmedier till Wales’ mest vördade festival framgångsrikt? I stort sett, ja. Trots svårigheter med uppkoppling och geografisk belägenhet kom en mängd människor för att få praktiska råd om hur de kunde använda Twitter för sina sällskap eller klubbar, hur de kunde skapa Wikipedia-artiklar eller lära sig mer om den kymriska språkmjukvara som finns tillgänglig. Det är absolut en komponent som skulle kunna utvecklas vidare inför framtida festivaler, och som skulle kunna ha en direkt inverkan på hur kymrisktalande använder sitt språk online.

Hacio'r Iaith-kollektivet sammanställde även konkreta handlingsplaner för att säkerställa att den kymriska kulturen på  Eisteddfod kan delas mycket lättare med resten av världen via medier och teknolgi online. På det hela taget beror dessa på god tillgång till Internet på festivalen något som inte finns att tillgå i dagsläget och som är nödvändigt för att kunna dra största möjliga fördelar av möjligheten till kommunikation och medier online.

Institutioner nämner ofta om digitala medier och webben i stora svepande uttalanden som kan låta imponerande men som alltför ofta saknar de praktiska detaljerna om hur digitala medier kan användas till allas vår fördel, samt de svårigheter mindre språk ställs inför i denna strävan.

Minoritetsspråk måste ha kunskapen om hur man använder varje tillgängligt verktyg för att överleva, men tid och energi är sällsynta resurser och besluten om hur användningen av dessa redskap ska prioriteras är troligtvis de viktigaste beslut som de som talar dessa språk kan ta.

Nästa års Eisteddfod kommer att visa om rätt beslut om dessa proriteringar, både lingvistiska och teknologiska, har tagits.

Påbörja samtalet

Översättare, var snälla och logga in »

Riktlinjer

  • Alla kommentarer ses över av en moderator. Skicka inte din kommentar mer än en gång, då kan det identifieras som kommentarspam.
  • Behandla andra med respekt. Kommentarer som innehåller hets mot folkgrupp, är stötande eller utgör personattacker kommer inte att godkännas.