Bara dagar innan världen firade Internationella kvinnodagen i förra veckan, firade Valentina Tereshkova – den första kvinnan i rymden – sin 75:e födelsedag.

Trots att rymdkapplöpningens ursprung går att spåra till åren strax efter andra världskrigets slut, då USA och Sovjetunionen började utveckla raketbaserad missilteknologi, började den inte officiellt förrän Sovjetunionen sände upp en artificiell satellit kallad Sputnik år 1957. Jurij Gagarin blev den första människan i rymden år 1961, då han flög skeppet Vostok 1 (det ryska ordet för “öster”). Några år senare sköts Vostok 6 upp och Valentina Tereshkova blev den första kvinnan att resa ut i rymden.

Bloggen “Engineering Pathway” skrev förra året om årsdagen av Valentina Tereshkovas rymdfärd och betonade [en] det faktum att hon, då hon återvände till jordatmosfären, hade loggat mer flygtid än alla hennes amerikanska motsvarigheter sammantaget:

Idag i historien – Den 16:e juni 1963 blev  Valentina Tereshkova den första kvinnan i rymden ombord på Sovjetunionens Vostok 6. Tereshkova vistades tre hela dygn i rymden, vilket då var mer än den sammanlagda flygtiden för samtliga amerikanska astronauter. […]

Tereshkova har mottagit ett flertal medaljer och utmärkelser, inklusive två Leninordrar, hederstiteln Sovjetunionens hjälte, FN:s guldmedalj för fred, bemärkelsen Simba International Women’s Movement Award, samt Joliot-Curie-guldmedaljen. År 2000 benämndes hon “Århundradets kvinna” av International Women of the Year Association.

Bloggen “Woman of the Week” (“veckans kvinna”) – en publikation ägnad åt att hedra de som lämnat betydande bidrag till ingenjörskonst eller vetenskap – gav en insikt [en] i Tereshkovas bakgrund:

Valentina Vladimirovna Tereshkova föddes den 6 mars 1937 i Bolshoye Maslennikovo i Yaroslavl-provinsen i Sovjetunionen. Hennes far, Vladimir Aksyenovich Tereshkov var traktorförare och hennes mor, Elena Fedorovna, arbetade i en textilfabrik. Hon hade en yngre bror och en äldre syster. Valentinas far Vladimir rapporterades som saknad i strid under det finska vinterkriget år 1939-1940, så Valentina och hennes syskon uppfostrades av hennes mor.

På grund av det andra världskriget började Valentina inte skolan förrän hon var 8 år gammal. Vid 17 års ålder måste hon lämna skolan för att arbeta på en textilfabrik för att hjälpa till att försörja familjen, men hon fortsatte dock sin utbildning via korrespondens. Valentina lärde sig hoppa fallskärm genom en organisation knuten till det sovjetiska luftvärnet i hennes hemstad (Yaroslavl). Hon gjorde sitt första hopp år 1959 och bildade en fallskärmsklubb på textilfabriken där hon arbetade. […]

My Mail.ru-användaren Irina citerade [ry] generallöjtnant Nikolai Kamanin då han redogjorde för Tereshkovas flygtur:

“Jag talade med Tereshkova några gånger. Det verkade som om hon var trött men inte ville medge det. […] Vi såg på TV-kameran och såg att hon sov. Jag väckte henne och pratade med henne om landningen hon skulle behöva genomföra manuellt. [Det var svårigheter med farkostens orientering och vi var alla mycket oroliga]. […]”

Irina kommenterade därefter Tereshkovas vistelse i rymden såväl som landningen i Ryssland:

Trots illamående och fysiskt obehag fullbordade hon 48 omlopp runt jorden och tillbringade nära 3 dygn i rymden. Hon förde dagboksanteckningar och tog bilder av horisonten som senare användes för att påvisa aerosollager i atmosfären.

Vostok 6 landade utan problem i Baevski-regionen i Altai-territoriet, ungefär 620 kilometer nordöst om Karaganda. […]

Tershkova själv citerades sedan medan hon diskuterade hur det kändes att se planeten jorden försvinna bort i fjärran:

“När jag sköts iväg var mina tankar fyllda av stum skräck – vilket jag slutligen erkände 44 år senare – jag såg sjön nedanför och min första tanke var: “Herren har sänt en kvinna som kommer att återfödas i vattnet!”

Bloggen “Woman of the Week” diskuterade mer detaljerat den fysiska och psykiska påfrestelse de tre dygnen i omlopp medfört för Tereshkova:

Flygturen var inte utan svårigheter; farkosten var inte korrekt orienterad och färdriktningen måste rättas till, men tyvärr tog det henne ett dygn att övertyga markkontrollen om detta. Valentina blev illamående och kräktes under flygturen. För att minska vad markkontrollen såg som rymdsjuka instruerades Valentina att sitta kvar fastspänd i sin stol under de tre dygn som färden varade. Då hon äntligen landade fick hon ett slag på näsan som gav henne ett rejält blåmärke. Under den propagandaturné som följde måste hon bära ett tjockt lager smink för att dölja blåmärket.

Bloggen “Polly's Piece of Peace” diskuterade i ett inlägg år 2011 Tereshkovas liv efter den historiska färden:

Efter sin banbrytande färd fick hon hedersomnämnandet Sovjetunionens hjälte och utmärkelsen Leninordern. Hon studerade vid Zhukovskiy Military Air Academy och utexaminerades år 1969. Tereshkova höll också flera poster i den sovjetiska regeringen och kommunistpartiet. Som taleskvinna för Sovjetunionen mottog hon, bland en mängd internationella utmärkelser, FN:s guldmedalj för fred samt Vänskapsordern från ryske presidenten Medvedev förra april. Under ett kort äktenskap med en kosmonautkollega födde hon det första barnet till föräldrar som rest i rymden: en dotter, som senare blev läkare.

Valentina Tereshkova, medlem av den första besättningen kosmonauter, tilldelades utmärkelsen Vänskapsordern. Den 12 april 2011. Bild från: www.kremlin.ru (CC BY 3.0)

Russell Phillips blogg avslutade ett inlägg om Tereshkova år 2011 med en kort summering av hennes liv, inklusive hennes önskan att resa till Mars:

Då Tereshkova slutade skolan för att börja arbeta vid 16 års ålder fortsatte hon sin utbildning via korrespondenskurser. Hon utexaminerades med beröm godkänt från  Zhukovskiy Military Air Academy år 1969 och tog en teknologie doktorsgrad år 1977. Medan hon firade sin 70:e födelsedag sa hon att hon gärna skulle flyga till Mars, även om det var fråga om en enkelresa.